Starlet

Skulle ha varit till min kurator för ett sista möte idag. Känner dock att jag redan har fått mitt avslut, så jag skippar det. Jag är så frisk att jag får ångest av bara tanken på att gå dit. Jag behöver det verkligen inte. Jag är klar, frisk, ÄNTLIGEN!

Resan hit har varit tuff och visst har jag mycket kvar att jobba med, men jag känner att jag klarar det bättre på egen hand. Med en del stöd från Erik, min familj och katterna förstås. Det starka lugn jag känner i kroppen får mina ögon att fyllas av tårar. Jag har hittat mig själv, men framför allt: Jag trivs med mig själv. Jag är tacksam över alla erfarenheter jag har fått på vägen. De kommer till användning var och varannan dag.

Klart jag har svackor. Ibland hatar jag mig själv och allt runt omkring, men det goda överväger så mycket! Jag blommar, äntligen!