Pang, bom, brak!
Trotsade kylan och satte mig på balkongen för att ta vara på de sista solstrålarna. Som sällskap hade jag en tiding och en kopp kaffe. Kan det bli bättre? Jo, det kan det faktiskt. Idag är ingen bra dag och jag känner mig mer nere än på länge. Även om jag måste låta mig ha de här dagarna känns det som ett stort nederlag. Jag är ju frisk nu, jag ska inte trilla tillbaka. För det är det jag tror att jag kommer att göra, även fast jag egentligen vet att det inte är så. Alla har dåliga dagar ibland, och det måste man tillåta sig att ha.
Jag tar min tidning, sätter mig i ett hörn av soffan och accepterar att jag hatar mig själv och livet idag. För det gör jag.. Hatar, på riktigt!
Kommentarer
Postat av: TommyDaGreat
Nu ska vi inte vara såna där. Jag sitter här och är olyckligt superkär i Monika fortfarande trots att jag inte hört av henne på 1 ½ månad men jag deppar inte ner mig för det. Man får göra sånt man tycker om helt enkelt. T.ex. bjuda hit en Rebecca. Då får man aldrig tråkig... förrän hon åker hem :P
Trackback