Starlet

Jag tänkte skriva en bok en gång. Ni kan inte ana hur många gånger jag börjat, men gett upp. Den skulle handla om mig, allt jag någonsin gått igenom. Som en inspirationskälla och möjlig hjälp på väg för andra som befinner sig i liknande situationer som jag har gjort.

Jag har ångrat mig. Jag vill inte skriva någon bok. Hur ska jag kunna gå vidare i livet om jag ständigt har någonting jag kan gå tillbaka till och läsa om och om igen? Folk vill prata, reflektera över mina texter. Jag skulle aldrig få släppa det och känna att jag har gjort ett avslut.

Nu ser jag det såhär: Det jag verkligen behöver med mig i livet har jag bevarat i mitt inre. Det finns känslor och händelser jag skrivit om som jag aldrig skulle ha kommit ihåg om det inte vore för att det faktiskt stod där, mitt framför mig. Jag läser, blickar tillbaka och minns. Minns saker jag inte vill. Kommer ihåg saker jag inte vill.

Allt är borta nu! Jag har kastat allt som är skrivet på papper. Jag har raderat allt jag någonsin skrivit på dator. JAG ÄR FRI!
Jag kan hjälpa människor på andra sätt!